Gullö gård är ett traditionsrikt jord- och skogsbruk som omnämns redan på 1500-talet. Innan det, på 1300- och 1400-talen, tillhörde ön och dess fiskevatten Padis kloster nära Reval (Tallinn).

Ett dokument daterat i Stockholm den 13 april 1562 berättar att kung Erik XIV gav Gullö som så kallat frälsegods åt Nils Boije, som var fogde på Raseborgs slott och senare ståthållare över Finland. Gården blev ett rusthåll som upplät soldater åt armén. Kött-, smör- och höproduktion samt strömmingsfiske var de huvudsakliga näringarna. Kronans hästar fick också sommarbeta på Gullö.

På 1700-talet expanderade jordbruket och gården hade fyra dagsverkstorp. Skogen avverkades i rask takt för att bli träkolsvirke åt de närliggande järnbruken i Fagervik och Skogby. Man exporterade också ved till Reval och Stockholm.

Under slutet av 1700-talet ägde officerssläkten Klick gården, som bland annat blev en hemlig mötesplats för Anjala-förbundets aktivister, som strävade till att lösgöra Finland från det svenska riket. Släkterna Boije och Klick ägde gården i nästan 300 år.

I början av 1800-talet bytte Gullö ägare några gånger, men under de senaste 200 åren har släkterna Kopparström och Aschan ägt gården.

Karaktärsbyggnaden uppfördes på 1760-talet, efter att den tidigare huvudbyggnaden hade brunnit ner. Huset är tillbyggt 1903 och fungerar som privat bostad. De flesta av byggnaderna i gårdsmiljön är från 1700- och 1800-talen.

I dag odlas spannmål på ca 50 hektar kring gårdens centrum och runtom på ön. Åkermarken är utarrenderad. Några hektar används som viltåkrar för öns älgar och vitsvanshjortar. I trädgården och växthuset odlas grönsaker, blommor och örter för gårdens eget bruk.

Skogen är fortfarande en viktig inkomstkälla. Förutom stock och massaved ger den också flisråvara till gårdens värmecentral. I skogsbruket strävar vi till balans mellan ekonomi, naturvärden och rekreation.

Gullö gård var en pionjär inom gårdsturismen och har sedan 1960-talet hyrt ut sina gamla arbetarbostäder till sommargäster och fritidsfiskare.

Naturen på Gullö är omväxlande och lummig. Gårdens centrum på öns norra spets är omgiven av lummiga eklundar med mångsidig flora och ett rikt fågelliv. Lundarna var betade hagmarker under gårdens första århundraden men lämnades sedan småningom orörda. De fridlystes på 1950-talet men har i praktiken varit naturskyddsområden i över 200 år.

På Gårdsvikens strandängar betar under sommarhalvåret Highland-tjurar som håller den gamla betesmarken fri från gräs, sly och vass. På gården finns också ett stall med islandshästarna Svala, Sefja och Letti.

Längre inne på ön är terrängen kuperad och växlar mellan bördig skogsmark, berg, mossar och tre insjöar som alla har obebyggda natursköna stränder. Här finns många skogsstigar att vandra längs. Ödemarksmiljön kring Byträsket och Långträsket är naturskyddsområde och hör till Naturaprogrammet.

På Gullös högsta punkt Bötesberget finns ett utsiktstorn med fina vyer över skärgården och Ekenäs skärgårds nationalpark.